sid. 212-284
Kategori: Natthimmel
Ge exempel på två bra diskussionsfrågor eller samtalsämnen man kommer att tänka på när man läser din bok (frågor bortom raderna).
Varför tror du att folk lägger så mycket energi på att passa in hos andra och nästan vara som “kopior” och bara följa manus? Varför är man inte bara sig själv, vad är det som är svårt? Varför slutar man inte bara bry sig om vad folk tycker om en?
Ett samtalsämne är kanske om självförtroende eller varför man lägger så mycket tid på att vilja passa in och varför man styrs så mycket av normer. Och varför finns det mesta av osäkerheten i huvudet hos folk? Man bygger upp nästan som dåliga fantasi-tankar om sig själv som inte stämmer, men ingen har egentligen sagt något dåligt till en. Det är lite så hon i boken känner.
Berätta om slutet. Är alla frågor besvarade eller lämnar författaren något olöst? Var avslutningen bra? Knyts början och slut ihop på ett snyggt sätt?
Den här boken handlar ju mest om Tildas resa från att först ha dåligt självförtroende till att sedan må mycket bättre och vara sig själv. Så den “frågan” löser sig, för att hon blir en personlighet som hon tycker om mycket bättre om och som hon mår bättre av. Hon slipper tänka på och oroa sig hela tiden för vad folk tycker, hon är trygg i sig själv och mår bra av det.
Det som författaren lämnar olöst är att man inte riktigt vet vad som hände med hennes bästa kompis Adina, hon bara försvann och de sa aldrig så mycket till varandra efter att Adina hade flyttat. De gick åt två olika håll, och Adina försvann ur Tildas liv. En annan sak hon lämnar olöst är om Tildas lillasyster fortsätter att vara mobbad.
Jag tycker att avslutningen var bra eftersom den hade ett bra budskap, att man inte ska vara rädd för saker som inte ens är farliga, och då tror jag att Tilda syftar på småsaker, som att börja prata med någon vid matsalen utan att bry sig om vad andra tycker om det eller att börja i någon sport som många anser töntig. Liksom att inte bry sig, utan göra det man själv vill och inte vara rädd för att gå emot “manus”.
Början och slutet knyts ihop bra eftersom att man får en klar bild i huvudet av hur hon har utvecklats som person genom att slutet förmedlar det tydligt samt att början och inledningen i boken förmedlar en känsla av att hon känner sig ganska osäker. Slutet förmedlar känslan av att hon känner sig säker och då får man den här känslan av att början och slutet knyts ihop på ett snyggt sätt när man märker att hon utvecklats som person.
Vilket är bokens budskap tror du? Berätta och utveckla dina tankar. Skulle du vilja ändra bokens titel nu i efterhand?
Bokens budskap är att man ska vara sig själv och inte gå runt och oroa sig för vad andra tycker, för det ger inget. Det enda som händer när man gör det är att man bygger upp en jobbig känsla inom sig och hamnar i en ond cirkel. Det var lite så det var för Tilda, tills Jesper kom och visade för henne att man kan vara sig själv utan att folk tycker att man är konstig. Så budskapet är nog att man ska vara sig själv och inte bry sig om vad andra tycker, för det ger en mest i längden.
I bokens sista mening står det: “Aldrig mer ska jag vara rädd för saker som inte ens är farliga.” Det tolkar jag som att man ska aldrig vara rädd att vara sig själv, för det är ju inte ens farligt. I boken mår Tilda så mycket bättre när hon lär sig av Jesper att det är inte dåligt att vara sig själv och stå för sina intressen. Därför är nog budskapet att det ger mest i längden att vara trygg i sig själv. Det bästa är inte alltid att vara som alla andra och följa de oskrivna sociala reglerna, utan det bästa är att vara sig själv eftersom man mår bättre av det och blir tryggare i sig själv.
Jag skulle inte vilja ändra bokens titel eftersom den passar ganska bra in, kanske inte på budskapet men på en stor händelse i boken som allt cirkulerar kring, nämligen “lajvet” som hon gör i slutet av boken. Det lajvet heter Natthimmel. Jag tycker även att titeln ska få vara kvar eftersom det är under en natthimmel i slutet som hon säger den där sista meningen, och den ramar in bokens budskap lite. Så det känns som att titeln känns bra eftersom hela bokens mening händer under en natthimmel.
Skulle du rekommendera boken för andra? Motivera varför du tycker som du gör! Tänk på att underbygga dina åsikter.
Jag skulle kunna rekommendera den här boken till andra eftersom den har ett bra budskap som är tydligt och träffsäkra formuleringar som jag tror många känner igen sig i. Den passar många eftersom jag tror många kan känna så som Tilda gör ibland - att man undrar vad folk kommer tycka om en. Budskapet är bra då Tilda hittar sig själv och vågar stå för det, och det kan nog inspirera många som läser denna boken. Jag gillar boken eftersom man lär sig mycket av den och kan känna igen sig i huvudpersonen. Jag tycker även att den är bra eftersom man lär sig att inte döma folk som vågar gå utanför normerna, för att alla är bra på sitt sätt och normer ska inte få styra över vad man gillar.
Boken beskriver karaktärerna på ett bra sätt som får dem att kännas levande. Det är bra miljöbeskrivningar som gör att det känns som att man är med i händelserna och detta får en att vilja fortsätta läsa. Man vill också fortsätta läsa eftersom man undrar hur Tildas familj kommer att utvecklas och om hon kommer säga något till dem om hur hon känner kring att de aldrig pratar med varandra som en vanlig familj.
Boken är trovärdig eftersom det händer många vardagliga saker under tiden som boken utspelar sig, t.ex. upptäcker Tilda ett hennes lillasyster är mobbad och tillslut tar hon mod till sig och tröstar lillasystern. Det hela känns trovärdigt, för att allt blir inte helt plötsligt bra på en gång, utan det enda som egentligen händer är att de vågar gråta tillsammans. Sedan kanske mer saker kommer hända, men inte på en gång, och det gör det trovärdigt. När det blir trovärdigt vill man fortsätta läsa, och då blir boken bra när man inte tänker på att man vänder sida.
I boken lär man sig även vad lajv är och att det är många olika saker, när man tänker på lajv kanske man mest tänker på riddare men lajv kan vara vad som helst.
